I orrtuppens öga kan man se solen och horisonten bakom fotografen. Man ser faktiskt även fotogömslet i profil.
För den som inte har haft förmånen att sitta så nära fåglarna kan omtalas att upplevelsen är magnefik.
Orrtupp. Man kan se skadan från ett tidigare nappatag.
Jag går in i gömslet före 20.00. Då är det fortfarande ljust men orrarna har ännu inte kommit till spelplatsen där dom övernattar.
Under kvällen placerar jag stativ och kameror så att allt är förberätt och lugnt.
Straxt efter midnatt kollar jag genom kamerorna och ser något mörkt som verkar vara två stenar. Men där var ju inga stenar tidigare?
Men med kameran kan man "fuska" litet. Genom att göra en lång exponering så samlar kameran in mer ljus än vad ögat klarar och då ser jag att det är två tuppar som sitter nära varandra. När det börjar ljusna och spellusten tilltar så tolererar inte tupparna varandra.
Plötsligt så smäller det till och den ena tuppen flyr. Bilden ovan till höger visar sekunden innan den närmaste flyr.
Med tiden blir alla bilder äldre och allt för många bara försvinner
Fotograf: Anders Forsberg